Oroande trendbrott när antisemitiska attityder ökar i Sverige

Forum för levande historias nya rapport om antisemitiska attityder i Sverige (https://www.levandehistoria.se/publikationer/antisemitiska-attityder-i-sverige) visar att den tidigare nedåtgående utvecklingen har brutits. Mellan 2020 och 2025 har antisemitiska attityder ökat i den svenska befolkningen, samtidigt som den sociala distansen till judar blivit större.

Rapporten visar att ökningen av antisemitiska attityder är generell och inte isolerad till vissa befolkningssegment även om det finns en överrepresentation i vissa grupper kopplat till specifika bakgrundsfaktorer. Det genomgående försämrade läget med en procentuellt kännbar ökning, inte minst av andelen som hyser starkt negativa attityder mot judar (7% av befolkningen 2025, jämfört med 5% 2020), motsvarar ett stort antal individer som kan antas vara mer benägna än genomsnittsmedborgaren att agera ut eller uttrycka hat och missaktning mot judar.

Särskilt allvarligt är även att omkring en av tio svenskar uppger att trakasserier mot judar kan rättfärdigas under vissa omständigheter.

Forskningen visar dessutom att även ett begränsat instämmande i antisemitiska föreställningar kan spegla latenta antisemitiska attityder. Sett till den maximala spridningen av antisemitiska föreställningar så ligger nivåerna för 2025 på 18% för socialt avståndstagande till judar, 33% för traditionella och Förintelserelaterade attityder, och för Israelrelaterade antisemitiska attityder hela 43 procent. Detta spann reflekterar den andel av befolkningen inom vilken judar och andra riskerar möta dessa antisemitiska attityder.

Judiska centralrådet (JC) ser ett behov av fortsatt forskning kring dessa latenta attityder liksom relativiseringen och normaliseringen av antisemitiska trakasserier och eventuella samband med den ökande otryggheten och svenska judars upplevelser av otrygghet och utsatthet på skolor och arbetsplatser. Att omges av ett ständigt lågintensivt bakgrundsbrus av antisemitiska uttryck  - även med lågt straffvärde - påverkar svenska judars trygghet och tillit till det omgivande samhället.  Av detta följer en benägenhet att dölja den judiska identiteten i det offentliga rummet och utöva sin judiskhet bakom lyckta dörrar, vilket medför färre möten mellan judar och icke-judar. Samtidigt visar rapporten att de som har judiska vänner uppvisar lägre frekvens av antisemitiska attityder.

JC menar att sociala mediers roll måste uppmärksammas särskilt. Digitala plattformar har blivit centrala arenor för spridning, förstärkning och normalisering av antisemitiska budskap och konspirationsteorier. Vi behöver kraftfullare åtgärder mot antisemitism på nätet. Plattformarna måste ta ett större ansvar för innehåll som sprider hat och konspirationsteorier om judar.

Samtidigt krävs ett långsiktigt arbete för att stärka kunskapen om judiskt liv i Sverige. Antisemitism bekämpas inte enbart genom att synliggöra hatet. Judiskt liv måste också synliggöras i högre utsträckning. Fler behöver få möta den bredd, mångfald och vardag som präglar judiskt liv i Sverige i dag. JC avser därför äska medel för att etablera ett nationell kunskapsnav för att höja allmänhetens kunskaper om judiskt liv , i linje med slutsatser i en förstudie genomförd av JC i december 2025