Nypublicerad EU-rapport om judars upplevelser av antisemitism

Under våren 2023 genomfördes den tredje undersökningen om antisemitism från EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) – ”Uppfattningar om och erfarenheter av antisemitism bland personer som identifierar sig som judar i vissa utvalda EU-medlemsstater”.

Nu finns rapporten tillgänglig att ladda ner! https://fra.europa.eu/en/publication/2024/experiences-and-perceptions-antisemitism-third-survey

Bilden som tecknas är väntad och nedslående med klart förhöjda och ökande nivåer av antisemitism redan innan den 7 oktober, varefter antisemitismen ökat exponentiellt. Ett viktigt medskick från rapporten är att den alarmerande ökningen av antisemitism inte började den 7 oktober 2023, en föreställning som ibland uttrycks i den allmänna debatten.

Judar i 13 EU-länder, inklusive Sverige, har besvarat enkäten. Stort tack till alla er som tog er tid att besvara denna viktiga enkät i våras!

96 % av respondenterna hade upplevt antisemitism under det senaste året. Sverige toppade statistiken med 99%. En verklighet som påverkar både graden av deltagande i samhällslivet och det egna välmåendet. Mer än 80% av svenska judar angav att de ibland döljer sin judiska identitet i offentliga rum. 53 % visar inga judiska symboler öppet. 44% undviker att vistas i särskilda områden av rädsla för antisemitiska attacker. 35% hade utsatts för antisemitiska trakasserier under det gångna året. Hur dessa siffror påverkats efter den 7 oktober 2023 vet vi ännu inte men de har med största sannolikhet ökat.

Judiska Centralrådet bedömer att politiseringen och instrumentaliseringen av antisemitismen och judiskt liv är ett stort hinder mot att bekämpa antisemitism och säkra judiskt liv.

Sverige behöver liksom övriga EU-länder fortsätta det påbörjade arbetet med att utveckla och implementera strategier för att stärka judiskt liv samt för att bekämpa antisemitism. Sverige behöver också en nationell koordinator med starkt mandat för att strategierna ska få avsedd effekt. Det behövs skyndsamma, träffsäkra och effektiva insatser för att:

-          Effektivisera och förbättra identifikation, rapportering och lagförande av antisemitiska brott. Det saknas fortfarande kunskap och samsyn. När vi anmäler antisemitiska incidenter ska vi inte behöva förklara för poliser, lärare eller juridiska ombud vad antisemitism är.

Juridisk person bör kunna göra polisanmälan även om den inte är målsägande.

-          Korrekt identifikation och rapportering av antisemitiska brott och incidenter är grunden för all datainsamling (offline som online) som i sin tur är en nödvändig förutsättning för att utveckla träffsäkra åtgärder mot antisemitism. Utbildning och utveckling av verktyg för att fånga upp antisemitism är akut. Civilsamhällesinsatser behöver stödjas som komplement till myndigheternas registrering av incidenter/brott. Mörkertalet behöver synliggöras och minska.

-          De digitala plattformarna måste utkrävas ansvar för olagligt innehåll som publiceras men även antisemitiskt material som inte är olagligt men likväl skadligt. Vi hoppas att den fortsatta implementeringen av DSA (Digital Services Act) kommer att göra avtryck som blir normerande.

-          Vår fysiska säkerhet måste garanteras av staten både i form av tillräckliga och förutsägbara bidrag för säkerhetsbevakning och polisiär bevakning. Den nya bidragsform som infördes i år behöver utvärderas inom kort.