Judiska centralrådet beviljas medel av regeringen för en förstudie om en funktion för inrapportering av antisemitiska incidenter
- för 9 minuter sedan
- 3 min läsning
Judiska centralrådet (JC) har tacksamt mottagit beskedet att regeringen beviljat oss medel för att genomföra en förstudie om hur en nationell funktion för inrapportering av antisemitiska incidenter, i JC:s regi, kan inrättas.
Syftet med förstudien är att analysera behov och förutsättningar för en struktur där antisemitiska incidenter kan rapporteras och hanteras mer systematiskt. En sådan funktion skulle bidra till bättre stöd för personer som utsätts för antisemitism och samtidigt stärka kunskapen om antisemitismens omfattning och uttrycksformer i Sverige.
Judiska Centralrådet (JC) och dess anslutna församlingar har sedan den 7 oktober 2023 överväldigats av ett kraftigt ökat antal anmälningar av incidenter till församlingarna och/ eller deras säkerhetsavdelningar. De sistnämnda tar hand om dessa anmälningar i den mån de berör hot att avvärja eller begångna brott som anmälaren behöver hjälp att anmäla. Det finns dock idag ingen resurs för sammanhållen statistik över antisemitiska incidenter i Sverige som inbegriper såväl sådana som kan betraktas som brottsliga och sådana som visserligen medför stort obehag för mottagaren men som inte är brottsliga.
Skyddet för de som utsätts för judehat brister när den verklighet de lever i inte reflekteras i tillgänglig statistik. Den omvittnade uppgivenheten inför anmälningar som inte tas på allvar av myndigheter och tendensen att inte anmäla förmodas ge ett stort mörkertal. Den aktör som anmälarna av antisemitiska incidenter vänder sig till när man upplever att samhällets institutioner sviker är ofta de judiska församlingarna och JC.
Målsättningen med förstudien är att den ska ligga till grund för en robust och långsiktigt hållbar organisation och verksamhet baserad på en nulägesanalys, behovsinventering och metoder /rutiner baserade på beprövad erfarenhet och kriterier och standarder som är vetenskapligt förankrade och möjliggör jämförelser över tid. Förstudien är en förutsättning för att säkra datans relevans och användbarhet för såväl vår organisation som för myndigheter och forskare samt att försäkra att datan hanteras och sammanställs rättssäkert.
En grundförutsättning för att vidare utveckla, kalibrera och utvärdera åtgärder mot antisemitism är datainsamling för att kunna teckna en lägesbild och ringa in problemområden och målgrupper. Detta blir inte mindre viktigt i ett polariserat samhälle där frågor om antisemitism politiseras och används som redskap till förmån för politiska agendor på bekostnad av de som drabbas. Ju mer bristfällig och ojämn datan är, desto lägre blir motståndskraften inför narrativ som bygger på olika slags bias.
Som FRA:s (European Union Agency för Fundamental Rights) rapport ”Jewish people’s experiences and perceptions of antisemitism” (2024) indikerar är mörkertalet i samtliga europeiska länder alltjämt betydande, och medlemsländerna anmodas av FRA att underlätta rapportering av antisemitiska incidenter och hatbrott. I FRA:s rapport ”Monitoring and recording antisemitism in the EU” (januari 2026) rekommenderas bland annat att medlemsstater bör underlätta rapportering av brott genom så kallad tredjepartsrapportering, vilket ger offer och vittnen en alternativ väg att anmäla incidenter. Genom att involvera civilsamhällesorganisationer kan tröskeln för att rapportera sänkas, eftersom många tvekar att anmäla direkt till polisen på grund av upplevda hinder.
Judiska centralrådets ambition är att utveckla en modell där rapporterade incidenter samlas centralt, bedöms enligt tydliga och standardiserade rutiner och – vid behov – kan slussas vidare till relevanta myndigheter eller andra stödinstanser, såsom säkerhetsorganisationer, juridisk rådgivning eller psykosocialt stöd.
Vår förhoppning är att kunna bidra till att fler faktiskt polisanmäler med stöttning från JC som även utgör kontaktpunkt gentemot polis- och åklagarmyndighet som vi redan har väletablerade kontakt och god dialog med. Denna funktion ska därför ses som ett komplement till befintliga strukturer i samhället.
Förstudien ska genomföras under tre månader och ska redovisas till regeringen senast den 1 augusti 2026.


