Judiska Centralrådet angående etableringsstopp för fristående skolor med konfessionell inriktning

Judiska Centralrådet har beretts möjlighet att yttra sig över departementspromemorian Etableringsstopp för fristående skolor och fristående fritidshem med konfessionell inriktning.

Judiska Centralrådet finner att departementets avvägningar och slutsatser är motiverade av goda intentioner för att säkra en högkvalitativ och jämlik skolverksamhet som utgår från en demokratisk värdegrund samt vetenskap och beprövad erfarenhet. Intentionen att säkra skolornas efterlevnad av dessa principer stödjer vi fullt ut och det är enligt dessa principer som de judiska skolornas verksamhet bedrivs. Dessvärre anser vi att de föreslagna åtgärderna varken är träffsäkra eller konstruktiva för att uppnå önskat resultat. Vi anser att promemorian präglas av oförståelse och naivitet inför potentiella skadeverkningar – om än icke avsedda – som åtgärderna med stor sannolikhet kan komma att åsamka de judiska skolorna i Sverige och kanske även andra minoriteters skolor.

Sammanfattning av Judiska Centralrådets ståndpunkter Judiska Centralrådet avstyrker departementets förslag och bedömningar i promemorian. Centralrådet förutsätter att lagförslag inte kommer att läggas fram utan nödvändiga modifikationer för att åtgärderna inte ska drabba den judiska nationella minoriteten eller andra minoriteter med likartade förutsättningar.

Centralrådet reagerar med häpnad över oförståelsen inför de argument som framförts i Centralrådets yttrande över SOU 2019:64 Nya regler för skolor med konfessionell inriktning, samt den slående diskrepansen mellan politikers uttalade stöd för den judiska minoriteten och detta lagförslag som kan drabba den judiska minoriteten hårt och bidra till att det svenska samhället blir en allt otryggare plats för judiska barnfamiljer. Den föreslagna regleringen innebär ett utarmande av judiska förskolor, grundskolor och fritidshem och skulle på sikt riskera att leda till en utflyttning av barnfamiljer till länder med tryggat utbud av judiska skolor. Ur ett internationellt perspektiv framstår förslaget som apart med svåröverskådliga konsekvenser för Sveriges internationella åtaganden.

Centralrådet anser alltjämt att den enda garanten för fortsatt judisk skolgång i Sverige vore inrättande av en judisk skolform med stöd av den svenska nationella minoritetslagstiftningen samt Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Med en sådan skolform skulle minoritetens självbestämmande och rätt att definiera sin egen identitet och kultur tryggas och minoriteten skulle tillåtas avgöra gränssnittet mellan kultur och religion, i enlighet med Ramkonventionen.

I stället för införande av etableringsstopp för skolor med konfessionell inriktning – enligt den nya föreslagna definitionen av konfessionell inriktning – anser Judiska Centralrådet att Skolinspektionen borde tilldelas utökade resurser för uppföljning av skolornas efterlevnad av demokratikriteriet och läroplanen, samt ägar- och ledningsprövning. Etableringsstoppet riskerar däremot att, i sin strävan att värna elevernas rättigheter och intressen, oavsiktligt skada och hämma även välfungerande och integrerande skolverksamhet.

Centralrådet är även kritiskt till den anmärkningsvärt korta remissvarstiden i en så pass avgörande fråga för den judiska minoriteten.

Bakgrund

Förskolan Hillelgården och Hillelskolan Stockholm, förskolan Noaks Ark och Alexandraskolan i Göteborg samt den judiska förskolan Chinuch i Malmö har inte någon konfessionell inriktning. Däremot har förskolorna och skolorna en judisk profil. Detta innebär att:

”… profilämnen är hebreiska och judiska studier. Genom undervisningen i dessa ämnen ges eleverna grundläggande kunskaper i den judiska kulturen, historien och religionen. Ämnena skall bidra till elevernas förmåga att skapa sig en egen judisk identitet.

Profilämnena skall även ge eleverna en ökad medvetenhet i sin dubbla kulturtillhörighet samt ge möjlighet till förankring i sin minoritetskultur i Sverige. Som minoritetsgrupp är det nödvändigt att skapa sig förståelse för sin tradition, sin kultur och sitt arv. Detta ger en god grund för att bemöta främlingsfientlighet och utvecklar elevernas känsla för tolerans i det svenska samhället.” (https://hillel.nu/judiska-profilen-2/)

Varken skolans huvudmän, elever eller deras föräldrar betraktar skolorna som konfessionella. En annan sak är att skolorna respekterar barns, elevers, föräldrars samt personalens konventions- och grundlagsskyddade religionsfrihet, däribland rätten att förrätta bön.

Såsom Centralrådet påpekade i sitt yttrande över 2019:64 Nya regler för skolor med konfessionella inslag så riskerar den föreslagna definitionen av konfessionella inslag att bli problematisk för de judiska skolorna då bekännande eller förkunnande inslag sammankopplas med trosbekännelse, bön eller predikan.

I yttrandet beskrev vi problematiken som följer:

”Judiska helger firas inte på samma sätt som kristna helger. Judiska helger uppmärksammas bland annat genom att böner läses över ljus och/eller mat. Att utesluta dessa delar skulle göra det mycket svårt att undervisa om det judiska kulturarvet då det inte skiljer mellan kultur och religion på samma vis som det kristna kulturarvet. I en judisk kontext ses böner som traditionella och ofta utan religiös koppling på samma vis som kristna kan sjunga psalmer på en julfirande eller sommaravslutning utan att det ses som en religiös handling. Enligt betänkandet skulle sådan judisk verksamhet anses vara konfessionell (se sid 304) då böner ska ses som konfessionella inslag. Medan ett Luciafirande där de deltagande eleverna sjunger om ” Jesus Krist, vår Frälsare och Gud” ej är att anse som ett konfessionellt inslag skulle ett judiskt pedagogiskt sabbatsfirande där en välsignelse läses över ljus och bröd däremot vara att anse som ett sådant.”

Promemorians förslag omöjliggör uppdraget att ge barn och elever en ökad medvetenhet om sin dubbla kulturtillhörighet och möjlighet till förankring i sin minoritetskultur i Sverige.

Judiska Centralrådets synpunkter på promemorians förslag och bedömningar:

· Etableringsstopp införs i skollagen genom krav på att såväl undervisning som utbildning ska vara icke-konfessionell dels genom att äldre bestämmelser ska gälla för befintliga fristående skolor och fristående fritidshem med konfessionell inriktning.

Med den föreslagna definitionen av konfessionell inriktning – och dess tolkningsutrymme – blir de judiska skolorna utlämnade till myndigheternas tolkningar som blir svårförutsägbara. Tolkningar som ställer krav på att Skolinspektionen besitter erforderliga kunskaper om judisk kultur och identitet. Den mänskliga faktorn, tillsammans med de generellt låga kunskaperna om judisk kultur och identitet inom förvaltning, medför att det inte går att utesluta missgynnsamma och orättfärdiga beslut grumlade av fördomar eller okunskap. Osäkerhet följer av att lagen både definierar konfessionell inriktning och lämnar ett tolkningsutrymme, samtidigt som definitionen bottnar i en kulturkristen majoritetskulturs förförståelse av vad konfessionell inriktning är.

Både i propositionen och promemorian påpekas att gränsdragningar kan komma att avgöras genom rättsliga prövningar. Att konsekvenserna av lagstiftningen ska utvisas genom rättslig praxis leder till stor osäkerhet för de huvudmän som nu bedriver verksamhet, samt inte minst de barn och deras föräldrar som efterfrågar och deltar i denna verksamhet.

Ett etableringsstopp i kombination med den föreslagna definitionen av konfessionell inriktning kommer att medföra att nya judiska skolor med judiskt kulturellt präglad verksamhet inte kommer att kunna etableras. Om Hillelskolan eller Alexandraskolan, med växande barnkullar i Stockholm och Göteborg, skulle vilja öppna en filial i en annan stadsdel blir detta omöjligt. Det är även oklart om en sådan utökad verksamhet skulle betraktas som en filial eller helt ny skola. Hillelskolan måste redan idag avvisa judiska barn som vill gå i judisk skola då plats saknas. Om det skulle finnas intresse att öppna en judisk skola i Malmö – ett sätt att få judiska barnfamiljer att stanna i staden – så vore detta juridiskt omöjligt om lagförslaget blir verklighet. Tillväxt av den judiska befolkningen runtom i landet skulle försvåras överlag.

I promemorian presenteras som en godtagbar lösning att en judisk församling/ annan huvudman etablerar en judisk skola utan konfessionell inriktning. Dessa skolor finns redan i form av Hillelskolan och Alexandraskolan. Enligt den föreslagna definitionen av konfessionell inriktning skulle en icke-konfessionell judisk skola vara judisk till namnet men behöva avstå det judiska kulturella innehåll som efterfrågas varmed lösningen saknar relevans.

I promemorian lyfts även möjligheten att före eller efter skoldagen bedriva konfessionell verksamhet. I vår mening en artificiell lösning som vill skilja ut barnets kulturarv från skoldagen på ett sätt som inte skulle kunna utkrävas av skolbarn tillhörande majoritetskulturen. Denna sorts åtskillnad signalerar till barnet att majoritetskulturen är norm och att barnet ska lära sig om sin minoritetskultur men inte leva i den annat än på fritiden. En sådan ansats är inriktad på bevarande, inte dynamik eller framåtanda. Resultatet riskerar att bli en svenskjudisk kultur och identitet i stagnation. Kultur och identitet i utveckling förutsätter inte endast möten med andra kulturer utan även möten inom den enskilda kulturkontexten. Utveckling av normer och traditioner kan inte få genomslag på individnivå utan sker i gruppkontext.

En successiv anpassning av verksamhetens innehåll för att minimera risken för sanktioner från tillsynsmyndigheten skulle på sikt resultera i ett urvattnat judiskt kulturellt innehåll och därmed kraftigt begränsa måluppfyllelsen att föra vidare judisk kultur till nästa generation.

· Promemorians bedömning att det inte bör införas några regler som möjliggör för befintliga fristående verksamheter med konfessionell inriktning att utöka sin verksamhet utöver vad som följer av det godkännande som gäller för verksamheten.

Judiska Centralrådets invändningar mot detta förslag täcks av ovanstående synpunkter rörande etableringsstopp. Det finns ett starkt söktryck till de judiska skolorna redan idag. Med den föreslagna lagen hindrar man de facto den judiska minoritetens tillväxt. Utan judiska skolor som kan möta de demografiska behoven bedömer vi att judiska barnfamiljer i hög utsträckning kommer att söka sig annorstädes och Stockholms och Göteborgs judiska kulturella och sociala liv kan komma att påverkas i negativ riktning. Stick i stäv med regeringens ambitioner att stärka judiskt liv i Sverige.

· Promemorians förslag att äldre bestämmelser ska gälla för a) de som före lagens ikraftträdande har fått ett godkännande som huvudman för en utbildning vid förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola eller fritidshem med konfessionell inriktning i enlighet med de förslag till ändringar i skollagen som lämnas i propositionen Tydligare krav för fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning (prop. 2021/22:157), och b) de huvudmän som senast den 1 juli 2023 till tillsynsmyndigheten anmält att deras verksamhet ska ha en konfessionell inriktning enligt punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2022:000) om ändring i skollagen (2010:800).

De befintliga judiska skolorna och förskolorna är inte konfessionella och därmed ej heller anmälda som sådana. Med den nya definitionen av konfessionell inriktning finns risk att Skolinspektionen bedömer att de judiska skolorna har en konfessionell inriktning och därmed behöver anmäla en sådan innan 1 juli 2023. Därmed försätts de judiska skolorna i ett rättsosäkert limbo med bristande förutsägbarhet där man kan tvingas välja en klassificering som inte överensstämmer med verksamhetens egentliga innehåll, för att undvika sanktioner och indragna tillstånd.

Övriga reflektioner

Föreställningar om neutralitet och opartiskhet samt skolan som plattform för integration

Promemorian lyfter att det allmänna ska inta ett neutralt förhållningssätt till religion. Vi menar att det är viktigt att inte förväxla neutralitet och likabehandling med icke-differentiering. Att behandla olika befolkningsgrupper och intressenter likvärdigt förutsätter att korrekt uppfatta förutsättningar som skiljer sig åt mellan olika grupper och att det är utfallet som ska styra åtgärderna. Inte likriktning. Dessutom krävs en medvetenhet om tolkningsföreträden och att majoritetskulturens referensramar inte är universella vad gäller synen på kultur, tradition och religion.

Att eftersträva likriktning är ett uttryck för assimileringsambitioner. Promemorian och propositionen lyfter skolans roll som plattform för integration. Integration förutsätter ömsesidighet i tillvaratagandet och respekten för varandras olikheter. Integration förutsätter även per definition att det finns olikheter att integrera och att man värdesätter minoriteters upprätthållande av sin kulturella särart.

De judiska skolorna kännetecknas av en elevsammansättning som varierar både språkligt och kulturellt med den judiska identifikationen som ett sammanhållande kitt men inte som den enda aspekten av barnens identitet. En hög andel av eleverna i de judiska skolorna lever i familjer där endast en av föräldrarna, ibland endast en mor- eller farförälder är jude. Det finns även icke-judiska elever vars föräldrar – trots skolornas judiska profil och avsaknad av egen judisk identitet - väljer att sätta sina barn i någon av de judiska skolorna för att de håller hög kvalitet. Minoriteten är liten och relativt geografiskt spridd även om det finns större kluster runt storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Naturligt nog eftersom det är nödvändigt med en kritisk massa för att kunna bedriva och upprätthålla ett judiskt kulturliv och social gemenskap. I skolorna finns oftast representation från en bredd av stadsdelar och förorter, olika socioekonomisk bakgrund och även nationell och språklig bakgrund p.g.a. inflyttning från andra länder. Både historiskt och i nutid har de judiska församlingarna och judiska skolorna integrerat ett influx av judiska flyktingar, främst från Östeuropa. De judiska invandrare och/ eller flyktingar som funnit en tillflyktsort i Sverige har i den mån de sökt sig till de judiska skolorna funnit en trygghet och igenkänning i en judisk kontext som samtidigt erbjudit kontaktytor och vägar in i majoritetssamhället.

Vi vågar hävda att de barn som går i judiska skolor i Sverige lever mycket välintegrerade i majoritetssamhället och varken är kulturellt eller socialt segregerade. Att få en positiv upplevelse av att uttrycka och utveckla sin identitet inom ramen för en gemenskap där den egna identiteten inte upplevs som avvikande eller stigmatiserande ger motståndskraft i mötet med misshagliga attityder mot sagda identitet ute i majoritetssamhället. Att beröva de barn som vill gå i judisk skola denna möjlighet till positiv judisk identitetsutveckling är inte att agera för barnets bästa.

Relationen mellan majoritetssamhälle och minoritet rymmer per definition maktobalanser som bland annat tar sig uttryck i majoritetens tolkningsföreträde. När insikten om det egna tolkningsföreträdet brister hos myndighetsutövare eller lagstiftare blir ett tolkningsutrymme en riskfaktor för minoriteten. För att uppnå reell integration utan exotisering eller paternalism så måste politiker och förvaltning frångå den etnocentriska hållning som alltför ofta präglar det politiska debattklimatet.

Negativ och positiv religionsfrihet samt frivilligt deltagande

Promemorian refererar till hur Skolinspektionens årsrapport påvisat brister i den negativa religionsfriheten kopplat till undervisning i specifika ämnen bland skolor med konfessionella inslag. Judiska Centralrådet anser att det är självklart att elever har rätt till en likvärdig, saklig och allsidig utbildning oavsett skolans inriktning och vilken huvudmannen är.

Religionsfriheten är en del av demokratiuppdraget och det är oss därmed främmande att begränsa den, oavhängigt det faktum att de judiska skolorna är sekulära.

Den nya definition av konfessionella inslag som föreslås i propositionen Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning (prop. 2021/22:157) tydliggör att barn på eget initiativ, genom exempelvis egenledd bön kan utöva sin positiva religionsfrihet. Judiska Centralrådet ställer sig frågande till hur sådan aktivitet, initierad av barnet eller eleven själv, inte skulle riskera att bli stigmatiserande i en majoritetsskola. Stigmat och utanförskapet riskerar att öka eftersom utövandet inte kan kopplas till den egna förståelsen av religion utan som uttryck för barnets eller elevens kulturarv och minoritetsidentitet. Att tillägna sig seder och traditioner handlar om att kunna kontextualisera dem och uppleva dem i en vardaglig gemenskap. Utifrån en kulturkristen referensram blir kanske tilltaget mer förståeligt, men judisk tradition fokuserar på handlingar i gemenskap, inte individuella trosbekännelser. Realismen kan även ifrågasättas när exempelvis en judisk elev ska tillkännage sin identitet på detta sätt i en ålder när de allra flesta vill smälta in och inte vill skylta med en avvikande identitet. Det ställer stora krav på omgivningen att separera ut enskilda elevers traditionsutövande från skoldagen utan att stigmatisera. Vari finns tryggheten för den enskilda judiske eleven som skulle sticka ut på detta sätt när vi ser hur skolledningar är oförmögna att ta itu med även flagranta yttringar av antisemitism i skolmiljön?

Demokratiuppdraget och demokratikriteriet

Promemorian påtalar förekomsten av brister i konfessionella skolor kopplade till demokratiuppdraget, jämställdhet, likvärdighet i utbildningen samt saklighet och allsidighet. Judiska Centralrådet instämmer i att dessa brister är allvarliga. Centralrådet vill återigen betona vikten av att åtgärder inte får drabba välfungerande skolor som uppfyller skolans demokratiuppdrag. Det menar Centralrådet blir en konsekvens av en alltför vidlyftig och oprecis definition av konfessionella inslag.

I propositionen Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning (prop. 2021/22:157) föreslogs att ägar- och ledningsprövningen ska ske även mot demokrativillkor. Det skulle innebära att det inte får förekomma att barn och elever i verksamheten riskerar utsättas för våld, hot, diskriminering eller påverkan för att motarbeta grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket. Judiska Centralrådet välkomnar en sådan ägar- och ledningsprövning. Centralrådet anser att dessa prövningar bör ges utökade resurser i stället för att införa ett etableringsstopp.

I detta sammanhang kan även nämnas kopplingar som noterats mellan vissa skolor med konfessionella inslag och rörelser som stödjer våldsbejakande extremism. Centralrådet ser det som högprioriterat att utreda dessa kopplingar men vill återigen betona vikten av en differentiering mellan olika skolors profiler och s.k. konfessionella inslag. Åtgärder mot våldsbejakande extremism får inte vara så trubbiga att de drabbar verksamheter som inte utgör arenor för radikalisering, utan dess motsats. Skolverksamhet med judisk profil syftar till att ge minoritetsgruppens barn och elever en förståelse för sin tradition, kultur och arv. Detta, menar Centralrådet, ger en god grund för förståelsen av ett demokratiskt och inkluderande samhälle.

Etableringsstopp: ett första steg mot ett framtida totalstopp?

I promemorian kommenteras två remissinstansers synpunkt att totalstopp bör införas för skolor med konfessionell inriktning:

”I denna promemoria lämnas inte ett så långtgående förslag som ett totalstopp för skolor med konfessionell inriktning som dessa remissinstanser föreslagit. Det är dock inte uteslutet att det kan finnas skäl att återkomma med ett sådant förslag i ett annat sammanhang”. (s. 39)

Detta yttrande kan tolkas så att det finns risk för att lagförslaget om etableringsstopp tillsammans med den nya definitionen av konfessionella inslag endast är ett första steg i en vision om ett totalstopp för skolor som enligt utredningen och propositionen definieras som konfessionella. Ett sådant totalstopp riskerar att drabba inte endast de skolor som idag betraktar sig som och/eller är anmälda som konfessionella utan även exempelvis de judiska skolorna kan, om förslaget genomdrivs, komma att sakna lagliga förutsättningar att bedriva verksamhet i framtiden.

Föreligger en sådan vision vore detta ur Judiska Centralrådets perspektiv oacceptabelt. Centralrådet vill betona vikten av politisk transparens i denna fråga.

Är lagförslaget i konflikt med EU-lagstiftningen, svensk nationell minoritetslagstiftning, m.m.?

Judiska Centralrådet anser det inte vara klarlagt om lagförslaget om etableringsstopp bryter mot artikel 14 eller artikel 22 i Europakonventionen.

Enligt artikel 14 i Europakonventionen förbjuds diskriminering på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, samt påkallas respekten för den kulturella, religiösa och språkliga mångfalden enligt artikel 22.

Judiska Centralrådet ifrågasätter promemorians slutsats att Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter respekteras med förslaget om etableringsstopp. Centralrådet anser att departementets slutsatser bygger på felaktiga premisser såsom beskrivits i detta yttrande och därmed finns risk för brott mot ramkonventionens artikel 5 som ålägger parterna att främja nödvändiga förutsättningar för att personer som tillhör nationella minoriteter ska kunna bibehålla och utveckla sin kultur och bevara de väsentliga beståndsdelarna av sin identitet, nämligen religion, språk, traditioner och kulturarv. Samt brott mot artikel 13 enligt vilken de nationella minoriteterna har rätt att inrätta och driva egna utbildningsinstitutioner.

Enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska det allmänna främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige, särskilt avseende barns utveckling av kulturell identitet och minoritetsspråk. Judiska Centralrådet anser att lagförslaget om etableringsstopp motsäger nämnda strävan.

Dessutom anser Centralrådet att förslaget om etableringsstopp inte uppfyller kravet enligt 1 kap. 4 § diskrimineringslagen att bestämmelsen har ett berättigat syfte och att de medel som används ska vara lämpliga och nödvändiga i förhållande till syftet som ska uppnås, enligt ovan framförda argument.

Judiska Centralrådet erinrar även om Barnkonventionens artikel 29. I artikel 29 (c-d) stadgas bl. a. att konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning ska syfta till att utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egna kulturella identitet, språk och värden, för bosättningslandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer som skiljer sig från barnets egen, förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämställdhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör ett urfolk.

Sammantaget finns skäl att överväga om lagförslaget utgör indirekt diskriminering gentemot judiska skolelever samt huvudmän som bedriver skolor med judisk profil. Genomförs lagförslaget får det förödande konsekvenser för en nationell minoritet som den judiska som är liten till antalet och lever under högt assimileringstryck, därtill med välkända brister i hanteringen av antisemitism i skolmiljön på icke-judiska skolor. Judisk skolgång är en avgörande förutsättning för en judisk framtid och judisk kulturell kontinuitet i Sverige.

Vi anser att en mindre ingripande och mer träffsäker åtgärd vore att intensifiera och utöka Skolinspektionens kontroller av skolornas efterlevnad av demokratikriteriet samt läroplanen.

Vägen framåt

· I stället för införande av etableringsstopp för skolor med konfessionell inriktning – enligt den nya föreslagna definitionen av konfessionell inriktning – bör Skolinspektionen tilldelas utökade resurser för uppföljning av skolornas efterlevnad av demokratikriteriet och läroplanen.

· En judisk skolform och/ eller nationell minoritetsskolform bör inrättas. De judiska skolorna uppfyller idag både de befintliga kunskapskraven och målsättningarna i Skollagen, vilar på vetenskaplig grund, samt efterlever demokratikriteriet och demokratiuppdraget. En judisk nationell minoritetsskolform har redan i praktiken en välfungerande verksamhet med dokumenterat goda resultat att grunda en formell struktur på.

Charlotte Manderman, politisk handläggare

Hanna Halpern, generalsekreterare