Remissvar - Högre växel i minoritetspolitiken


Yttrande av Judiska Centralrådet över SOU 2020:27 Högre växel i minoritetspolitiken – stärkt samordning och uppföljning. Slutbetänkandet av utredningen om uppföljning av minoritetspolitiken


Judiska Centralrådet har beretts möjlighet att yttra sig över SOU 2020:27 Högre växel i minoritetspolitiken – stärkt samordning och uppföljning. Judiska Centralrådet välkomnar utredningens analys och ansats att uppnå förbättringar av samordningen, utvecklingen och uppföljningen av minoritetspolitiken. Centralrådet delar utredningens uppfattning om behovet av organisatoriska förändringar och förtydligade uppdrag för att stärka minoritetspolitiken. Centralrådet delar i stort behovsbilden men utifrån vår analys av minoritetspolitiken och minoriteternas varierande förutsättningar önskar vi lyfta några viktiga aspekter som vi anser bör kompletteras eller förtydligas, samt i förekommande fall redogöra för hur våra slutsatser skiljer sig från utredningens.


Länsstyrelsens roll och bristerna i uppföljning och samordning av minoritetspolitiken

Centralrådet bedömer att länsstyrelsen genomfört sitt uppdrag efter bästa förmåga under rådande förutsättningar och med hänsyn tagen till följande:

· Centralrådet bedömer att länsstyrelsen saknat de resurser som krävts för att genomföra sitt uppdrag och att uppdraget i sig varit otydligt formulerat, vilket även noterats av utredningen.

· Gällande det dåliga genomslaget för minoritetspolitiken anser Centralrådet att kopplingen till avsaknad av sanktioner kunde betonas starkare. Det finns idag otillräckliga incitament att efterleva minoritetslagstiftningen, frågorna har inte tillräcklig tyngd lokalt och regionalt.

· Genomgående problematiskt för implementeringen av minoritetspolitiken är att det i lagstiftning och annan reglering saknas särskilda strategier anpassade till respektive minoritets unika förutsättningar och behov (se punkten nedan om en strategi för minoriteter utan förvaltningsområde). Detta bedömer vi har försvårat och komplicerat länsstyrelsens arbete.


Synpunkter angående föreslagen ny samordnings- och uppföljningsmyndighet

Centralrådet vill nyansera och komplettera den uppfattning som framförs av utredningen att Centralrådet ställt sig positivt till att uppföljnings- och samordningsuppdraget fråntas länsstyrelsen. Representanter för Centralrådet, Jiddischförbundet och JUS framförde under utredningens gång att de ansåg att Kulturrådet vore att föredra som uppföljningsmyndighet. Centralrådet motiverar sitt ställningstagande enligt följande:

· Centralrådet vill understryka att en bred och inkluderande ansats är avgörande för att resurser ska riktas effektivt och för att säkra insatsernas relevans för respektive minoritet. Kulturrådet har visat på stor lyhördhet i deras arbete med nationella minoriteters kultur. Ur den judiska minoritetens perspektiv är det önskvärt att jiddisch betraktas ur ett kultur- och kulturarvsperspektiv.

· Kulturrådet har – i än högre utsträckning än ISOF – omfattande erfarenhet av att arbeta lokalt och regionalt genom erfarenheten av kultursamverkansmodellen. Då en av minoritetspolitikens stora utmaningar ligger i att förankra och bidra till lokal implementering bedömer Centralrådet att Kulturrådet har de gynnsammaste förutsättningarna att framgångsrikt axla ansvaret för samordning och uppföljning av minoritetspolitiken

De föreslagna delmålen för minoritetspolitiken

· Så som nämnts ovan instämmer Centralrådet i utredarens bedömning att intressebevakningen behöver utgå ifrån att minoriteterna skiljer sig åt. Avseende de föreslagna delmålen vill Centralrådet återigen betona vikten av att dessa lämnar utrymme för anpassade, ej schablonmässiga, lösningar för respektive minoritet.

· Språkfrågan behöver inkludera även de icke- territoriella minoriteternas behov och referensramar. Från ett judiskt perspektiv ser vi främst jiddisch som ett kulturarvsspråk och en del av ett europeiskt-judiskt kulturarv, ett historiskt arv och en levande kultur som är och har varit språkets livsnerv. En revitalisering av språket är beroende av denna kontext för att kunna genomföras och uppfattas som relevant och genuin av minoriteten själv. Ändamålsenliga och effektiva åtgärder är brådskande i ljuset av att de centraleuropeiska judiska samhällen som en gång bar upp språket och gav det en inramning, i stort utraderades. De spillror som idag återstår behöver tillföras omfattande och välriktade resurser, samt infogas i ett större sammanhang, för att nästkommande generationer ska garanteras få ta del av denna kulturskatt.

En strategi för minoriteter som inte har förvaltningsområde

· För en minoritetspolitik med ökad träffsäkerhet: En grundläggande förutsättning för en lyckad och ändamålsenlig minoritetspolitik är att schabloner läggs åt sidan och att varje minoritets egna förutsättningar och behov får ligga till grund för strategier och genomförande riktade till målgruppen. Medvetenhet krävs även om att det kan finnas stora variationer och flera subgrupper inom respektive minoritet som behöver inkluderas. Det gäller att hitta minsta gemensamma nämnare utan att urvattna men inte heller alienera genom att pådyvla identitetsaspekter som inte är relevanta på individnivå. Vi finner det därför angeläget att lägga till i riktlinjerna vikten av anpassade strategier för var och en av minoriteterna och att dessa strategier utgår till fullo från hur minoriteterna själva definierar centrala aspekter av identitet, kultur o.s.v. Av detta resonemang följer för den judiska minoritetens del att det är avgörande att överförande av språk och kultur primärt behandlas som överförande av kulturarv och inte en språkrevitalisering med primärt syfte att rekonstruera ett vardagligt praktiskt språkbruk som minoriteten som helhet inte identifierar med eller uppfattar som relevant.

· Behovet av kompensatoriska åtgärder för minoriteter utan förvaltningsområde: Återkommande nämns i utredningen strukturella hinder såsom kompetensförsörjning avseende personal med relevanta språkkunskaper, på kommunnivå. Språket som sådant är i fokus och med utgångspunkt i de resurser, täckning och behov som återfinns i förvaltningsområdena. Jiddisch som kulturarvsspråk – primärt - faller utanför ramarna som diskuteras, även på rent språklig nivå eftersom det inte endast är svårt att rekrytera tillräckligt många jiddischlärare på kommunal nivå utan på nationell nivå finns en enda individ som är kvalificerad. Rekryteringsbas för utbildningen saknas och därmed även incitament för högskolor att satsa på dylik utbildning. Då förvaltningsområden – eller kompensatorisk motsvarighet - ej finns för den judiska minoriteten tilldelas väsentligt mindre resurser till jiddischkultur och jiddisch. Skillnader i förutsättningar för minoriteter som inte har förvaltningsområden nämns ett par gånger i utredningen, dock utan att beröra hur denna asymmetri kan kompenseras. I avsaknad av det ramverk som exempelvis ges förvaltningsområden och utan den befolkningskoncentration som är förutsättningen, så är det något av en paradox att minoriteten får avsevärt mindre resurser. Tvärtom skulle en desto större satsning behövas för att säkra överförande av kulturarvet till nästa generation.

Rådgivande organ vid uppföljningsmyndigheten

· Centralrådet tillstyrker inrättandet av ett rådgivande organ vid uppföljningsmyndigheten för att stärka minoriteternas inflytande. Av avgörande betydelse är hur minoriteterna representeras och vilken tyngd deras perspektiv får i minoritetspolitikens utformning och utveckling. När representanter utses är det viktigt att säkerställa att dessa har bred förankring och förtroende hos målgruppen inklusive subgrupper inom denna, liksom att inte cementera/ legitimera föreställningar om minoriteter som monoliter och homogena grupper där en representerar alla. Det är även viktigt att säkerställa att representanter inte får en indirekt funktion som alibi vid beslutsfattande.

Stockholm 2020-09-30

Charlotte Manderman, Ansvarig nationella minoritetsfrågor

Aron Verständig, Ordförande


Om oss

Judiska Centralrådet är en sammanslutning av de judiska församlingarna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Nordvästra Skåne.

Adress

Judiska Centralrådet i Sverige 

Sekretariat

Box 7427

103 91 Stockholm

 

E-post: info@jfst.se

Kontakt

© 2023 by HARMONY. Proudly created with Wix.com