Judiska centralrådet i möten med nordiska och svenska regeringsföreträdare på temat säkerhet, antisemitism och digitala plattformar

Fredagen den 20 september anordnade den svenska regeringen – i egenskap av ordförande i Nordiska ministerrådet -  ett möte på temat Prevent and protect - fighting antisemitic hate crimes med de nordiska justitieministrarna, World Jewish Congress president Ronald Lauder samt Judiska centralrådets ordförande Aron Verständig. Vid mötet närvarade även deltagarna i Samling för judiskt liv – den tvärdepartementala statssekreterargruppen som har i uppgift att samordna frågor som berör den judiska minoriteten.

I samband med ministermötet betonade Aron Verständig att vi judar är en integrerad del av de nordiska länderna men att de allra flesta av oss upplever en stigande otrygghet efter den 7 oktober förra året. Det är därför viktigt att kampen mot antisemitismen ses som en kamp för hela samhället. Men även att ledande politiker tydligt markerar mot antisemitism genom att bland annat säkra finansieringen för de judiska församlingarnas säkerhetsarbete. Samtidigt är det viktigt att införa åtgärder för att stärka det judiska livet i Norden så att flera generationer judar kan känna sig hemma och trygga i sina nordiska hemländer.

Det föregående mötet med Samling för judiskt liv fokuserade vid detta tillfälle på antisemitismen på de digitala plattformarna.

Här kan du läsa Judiska centralrådets dragning vid mötet om den aktuella lägesbilden och vad vi anser behöver göras från regeringens och samhällets sida:

Vi gläds åt regeringens budgetsatsning på att säkra judiskt liv och ser fram emot en nära dialog med regeringen kring innehållet i strategin för att säkra grundläggande förutsättningar för en judisk framtid i Sverige. Dit hör säkerhetsfrågorna och bekämpandet av antisemitismen. Samt säkrandet av judiska traditioner, identitetsmarkörer och möjligheten att föra dessa vidare till nästa generation. Detta i en tid då särskilt den yngre generationen skapar och förmedlar sin bild av verkligheten, inklusive identitet och kultur, via sociala medier

På samma vis som Gazakriget idag utgör en idealisk ventil och täckmantel för antisemitiska troper i sociala medier - kan debatter om judiska traditioner som väcker fantasier och fördomar till liv tjäna som instrument för att saluföra antisemitiska föreställningar med till synes legitima motiveringar och referenser till mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, barnrätt etc. Självklart ska det vara tillåtet att kritisera och ifrågasätta. Men med hjälp av algoritmer kan osaklig information snabbt etableras som ”sanningar”. Oavsett om det gäller Gazakriget eller frågor om omskärelse (brit mila). Vi ser en hel generation unga människor vars verklighetsuppfattning och attityder löper hög risk att påverkas av desinformation via sociala medier.

• Här finns en viktig uppgift för det allmänna: att främja medie och informationskunskap (MIK) – som public service utredningen betonar. Aktörer som vill destabilisera och underminera tilliten mellan människor utnyttjar skickligt de digitala plattformarna för att maximera träffytan hos målgruppen. Denna träffyta behöver krympas. Ett sätt att skademinimera är att ta plats på digitala plattformar och fylla ut dessa med fakta och sakligt innehåll som motvikt till  desinformation och påverkansoperationer. En rad myndigheter kunde ges i uppdrag att bidra till detta såsom myndigheten för psykologiskt  försvar, MSB, BRÅ, CVE, FLH osv.

• Att kalibrera och kompetenssäkra moderering i sociala medier för att fånga upp antisemitiskt innehåll som ständigt muterar kräver en verktygslåda som är helt anpassad efter den specifika utmaningen som antisemitismen utgör. Att programmera algoritmer så att de inte premierar antisemitiskt innehåll samt att lägga resurser på moderering förutsätter att kampen mot antisemitism ges incitament som trumfar kommersiella vinstintressen.  Förutsättningarna för att utkräva detta ansvarstagande av de digitala plattformarna torde gynnas av en enad politisk front gentemot bolagen och att staten tar ett större ansvar för granskningar av plattformarna. Det blir sårbart när denna roll axlas till stor del av ideella krafter som Näthatsgranskaren och Juridikfronten.

• Vi ser hur otydligheten och uddlösheten i allmänt hållna planer mot rasism tycks lämna fältet öppet för instrumentalisering av antisemitism och ett osynliggörande av antisemitismens särart. Politisering och polarisering stjäl fokus från sakliga avvägningar, eroderar tilliten mellan grupper, och reducerar judar  och antisemitism  till slagträn i debatten.

  Mot bakgrund av den tilltagande politiseringen av antisemitismen ser vi allt tydligare behovet av blocköverskridande överenskommelser som kan återställa fokus på sakfrågor utan att dessa fördunklas av ideologi eller partipolitik. Samsyn kring kriterier och definitioner bör eftersträvas och gemensamma överenskomna nämnare kan utgöra en stomme i en nationell strategi mot antisemitism. Vi anser att en riktad specifik strategi är en grundförutsättning för att kunna bekämpa och minska skadeverkningarna av antisemitiska hot och hat online såväl som offline.

• Ett fokus på antisemitismens särart är en förutsättning för effektiv avkodning och hantering av antisemitiska uttryck, inte minst online. Rättssäkerhet förutsätter förutsägbarhet i bedömningar av antisemitiska uttryck. Att anta en definition av antisemitism är inget självändamål. IHRA definitionen som antagits av regeringen har ännu inte gjort avtryck i verkligheten. En förutsättning för att DSA (Digital Services Act) ska göra avtryck i sociala medier, med avseende på antisemitism,  är att antisemitiska uttryck kan avkodas. Innebörden av IHRA definitionen behöver fortsatt analyseras, diskuteras och förankras, på exempelnivå.

  Tech bolagen behöver ta ansvar för att åtgärda interna kunskapsglapp och säkra kompetens för att avkoda antisemitism på plattformarna. Inklusive att hålla sig uppdaterade om utvecklingen av nya kodord och bildspråk.

  I ett samhälle där demonstranter i den analoga världen kan skrika ”barnamördare” åt synagogbesökare utan påföljd är kunskapsglappet bevisligen enormt.